Jungfrufärden
Färdats på riktigt vis (bussresa alltså), ätit lite mer än man klarar av på buffén, "stuffat" som den äldre generationen väljer att kalla det, spelat på enarmad bandit (och vunnit 10 spänn! huhu!), dansat styrdans (läs snubblat styrdans!), kikat i taxfreen, varit på pub och hört fulla skrattande fiskmåstanter med imponerande obehagliga röstkapaciteter, yrat upp och varit i Mariehamn, ätit lite mer än man klarar på frukostbuffén, dansat dansmaskin, blåst omkring ute på soldäcket, ätit lite mer än man klarar på lunchbuffén samt skrattat åt riktigt roliga ålandsresenärer!
Tänk vad man hinner med grejer på 24 h ändå! Nu sitter jag här som en mycket mer belevad och upplyft homosapiens! Hur folk är, hej och hå, jag säger bara underhållning på hög nivå! (Rimstugan fortsätter...)
Thomas Hobbes
Jag vill varna känsliga läsare för följande inlägg, det kan uppfattas som töntigt/omoget alt. fullständigt poänglöst. Varför ens skriva om skiten, kanske ni då undrar? Jo, just för att jag är riktigt töntig, omogen och fullständigt poänglös ibland. Min humor är inte den bästa och det ska inte ni behöva lida för, därför varnar jag er som inte vill spendera värdefull tid med mitt onödiga nonsens surr. Känner du dig träffad, sluta läs här.
För oss omogna typer fortsätter jag gladeligen. Min mor och jag hade ju en arbetsdag idag som jag nämnde i tidigare inlägg. Igår rådde matkris och påväg hem från Gävle fick vi stanna och nödhandla för att vi skulle få någon lunch i matsäcken idag. På affären gick vi runt som två hålögda zombies med det ständiga mantrat, vad ska vi äta? Vad ska vi äta? Vad skaa vi äta? Vadskaviäta?
Ända tills vi ser en skylt: Torsk. Vi ser på varann och säger kort: Torsk och så blev det. Det är fint det här med klar och tydlig kommunikation, jag menar varför krångla till det?
När vi väl bestämt oss för torsk fick mamma liksom ny energi, helt plötsligt ville hon handla pasta och toalettpapper också. Fy vad jobbigt tyckte jag, men okej. Jag kopplade ju liksom att konsekvenserna kunde bli riktigt allvarliga om man tänker ett steg längre.
Dessvärre höll jag på att avlida när hon stog och valde mellan alla tusentals olika märken och variationer som finns på dagens makaroner och dasspapper. Herregud! Makaron som makaron och dasspapper som dasspapper! Hur mycket skiljer sig pennen mot skruven och hur stor skillnad känns skona mot willys? Eller hur mycket mer finns det på lambirullen? Vilken makaron är egentligen dyrast med tanke på volymen och vilken fångar upp mest köttfärssås? S u c k . Det slutade med att jag stod och stödde mig på en affärshylla med darrande knän medans mamma rekognoserade utbudet, grundligt.
Sen åkte vi hem och mamma drog till med köksbestyret, torsken alltså. Jag var tvungen att falla i koma på soffan en stund och när jag kvicknat till för att gå och kolla läget möts jag av en ytterst otrevlig bajslukt i vårt kök. Men mamma du kan väl inte bajsa här? Nej, det var nämligen resultatet av mammas köksbestyr, torsken alltså, som luktade avföring. Fast vi tror att det var oliverna som luktade bajs. Fruktansvärt otrevligt, men ack så underhållande.
Ja, du som känner dig besviken över att du tog dig tiden att läsa det här poänglösa inlägget. Trösta dig med att du nu, motför många andra, slipper göra misstaget att lägga en oliv på din torsk och stoppa den i ugnen så det luktar bajs. Eller alternativt väljer att sabotera en torsk på det viset bara för att kolla så det stämmer.
Jag tänker citera en mycket smart man och fatta mig kort:
Kunskap är makt och erfarenhet är intet annat än gott minne.
Mammas bajsfisk (vi pillade bort oliverna för att minska odören, så föreställ er detta dekorativa upplägg med små svarta skrump-oliver så har ni helheten!)
P.S. Gissa om jag var glad för att mamma portionerade upp så sparsamt åt mig
En liten sumering för den intresserade
Hej och hå, jag har jobbat med modern idag igen. Det är minst sagt slitigt, herregud vad vi håller på! Nu ligger jag som en blöt fläck i sängen och väntar på middag av pappa. Det är väl det minsta en arbetare kan kräva, mat på bordet.
De senaste dagarna har annars varit väldigt trevliga, pappa och jag åkte ut till stugan och hälsade på släkten. Jag ska åka ut dit "på riktigt" nästa vecka hade jag tänkt, just nu har jag inte riktigt tid, även fast jag gärna hade stannat kvar. Det blev även en visit hem till min kära Ellen och där spenderade vi kvalitetstid på kvällskröken med att promenera, prata, titta på film och spela spel. Hur mysigt som helst!
Igår var jag till Gävle med Ellen, Stina och Lisa och gjorde stan. (Okej, jag köpte ett par örhängen och mat) Sen åt vi middag och kikade på sommarkvällen med bl.a. Darin och Alice. Det var mysigt som 17!
Imorgon kära vänner bär det av till Åland! Jag ska åka ålandsbåt med släktbandet för morfar har fyllt år. Det blir skoj, jag har aldrig gjort det förr. Jag slänger upp lite bilder, varsågoda!
Ute på hällarna vid stugan med pappa, faster och Micke
Från kvällspromenaden med Ellen och Stina
Lisa i bilen påväg till Gävle
Stina var glad, för hon skulle få se sin Dar(l)in(g)
Ellen var glad för sin goda laxsallad
Morgonhurt
Men, poängen är: Hur kan man vara morgontrött och surig när man sekunden efter man slagit upp ögonen hör Är du vaken? Sovit gott? av en onödigt hurtig bästis? Exakt, det är väldigt svårt.
HEJ.
Nu är jag en löjligt glad typ. Min favorit Stina har kommit hit för kvällen och hon har med sig tandborsten och nattsärken så här ska det mysas av! Vi planerar att spendera kvällen/natten med att ockupera soffan och titta på världens mest underbara film - Sommaren med Göran! Jag blev så till mig så jag var tvungen att skapa något, det blev en kladdkaka (hoppas jag). Men resultatet återstår att se, jag höll mig absolut inte till receptet. Tänk att jag aldrig kan lära mig. Nu återgår jag till kusin bus!
Tchüss! (Skitdåligt rim, jag vet)
Glad
Nu är humöret på topp och proppmättare än jag var igårkväll var det längesen jag var! Gårdagen klådde t.o.m. firmafesten i Axmar och då förstår ni kanske vad jag menar? Jag är liksom mätt fortfarande, hur går det till? Kanske frukost hjälper? Ja, låt oss undersöka saken!
Nu drar jag av mig målarbrallan!
Hoppas hoppas...
Sådärja, nu har jag lagt sista handen på målningen i mitt rum. Hoppas jag åtminstone. Jag har lärt mig att man inte ska ropa hej, det gäller att inte vara en optimist när man målar om. Det är mycket bättre att gå runt och tro att allt ska bli skitfult hela tiden, då blir man inte besviken. När dagsljuset faller på imorgonbitti kommer det se åt helvete ut, det tror jag!
Firmafest!
Tyvärr misslyckades han totalt och gjorde bort sig och det hela blev lite pinsamt. HOHOJ DÅ! Där ser man! Jaså vad ska du ha då? Kanske kändes lite overkill när Fredrik beställde in en snaps. Och när vi skulle äta efterrätt och jag tog kaffe till skrek han till rejält. Jaså!? Jaaa, man ska ju inte fråga damer om ålder, men hur gammal är du då om du börjar dricka kaffe så tidigt? Ja, vad trodde han? Att jag var 12 år eller? När jag sa att jag var 17 och förmodligen såg ut som ett åskmoln sa han något i stil med Jaha, så pass... och drog sig väl tillbaka en aning. Följande serveringar sköttes av en annan tjej. Vad konstigt att han blev så upptagen helt plötsligt?
Nåväl, här kommer bilder på kvällens meny:
Byta rygg?
Varm och trött tjej med rygg och axlar som en 80 åring sitter nöjt i soffan efter en hård dags arbetsslit på mammans jobb. Dom där extrapengarna klirrar finfint såhär i sommartider. Mums. Men nu måste jag ila igen, mat på Axmar väntar med familjen och innan det ska jag hinna med att få akupunktur. Hoppas på att min kärringrygg blir skön efter det, men även att jag inte somnar i fisken ikväll!
Det återstår att se... På återseende!
Nattens insikt...
Nu de senaste timmarna däremot, när resterande familjemedlemmar sover, har jag hunnit med att måla ett varv i mitt rum, (har jag ens hunnit nämnt att mitt rum är under makeover?) räknat dagens kassa och sett till att alla pengar stämmer, delat upp pengar till diverse olika kassor, plockat jordgubbar, vattnat jordgubbar och nu sitter jag här med en temugg, jordgubbarna och plickar runt på datorn.
Hm, här ser jag två möjliga alternativ:
1. Jag har lyckats vända på dygnet.
2. Jag är en hamster.
När jag tänker på saken så lutar det faktiskt mer åt alternativ 2 eftersom jag har mina damptimmar när alla andra sover, gillar mat och speciellt att hamstra. Jag har kommit på mig själv flera gånger med den att njuta av den där "hamstringskänslan". T.ex. att bunkra med fryslådor i frysen eller att köpa mycket olika roliga nötter och fylla skafferierna med... FUCK, jag har umgåtts för mycket med Hamstern! (Han är alltså pappas fjällas sons hamster som numera är inneboende c/o Jonsson) Uh, det här är bara att inse, jag måste skaffa mig riktiga vänner, och då menar jag alltså mänskliga sådana. Ja, det får bli morgondagens projekt.
Stolt mamma
Nu ska jag göra den officiella knalledebuten, jag ska göra min knallemamma stolt som tuppen! Imorgon ska jag sälja hemkok åt min mor på Stall Stråtjära där det är öppen gård. Eller stopp ett tag det är ju faktiskt idag, måndag alltså, ursäkta förvirringen jag tror jag är lite trött. Eftersom jag då ska arbeta åt min mor idag tänkte jag att det dessutom kunde vara spännande att testa en liten affärsidé som jag har och ställde mig och bakade mitt delikatessknäckebröd här på kvällningen. Jag har eftersom jag brås på min mor och blir lite lätt manisk (läs bara manisk och skit i lätt, lägg ev. till grovt istället) självklart även gjort riktigt ordentliga etiketter med klister och allt på som jag är riktigt mallig över.
Nu hoppas jag att folk hittar dit idag och handlar hemkokat och nybakt, nyttigt, kryddigt delikatessknäcke med linfrön och smaker av bl.a. Fänkål, Kummin och Anis! Sug på den alt. knapra!
Stall Stråtjära idag, måndag den 19 Juli klockan 10-16 kom och köööp!
Jag diggelidiggar dig
När vi kom fram bjöd Bettan på supersmaskig picnic och sen hade Stina bakat chokladbiskvier till kaffet! Åh, vad gott det var! Sen följde alltså 3,5 h Lasse Holm. Synd bara att jag inte gillar Lasse, jag tycker han är lite smådryg om jag ska vara helt ärlig. Lite för dryg och lite för pinsam för att få visas upp på offentliga platser. Men vad gör man inte för sin bästa poolare? Vill halvan på Diggiloo med Lasse H. är det väl klart vi ska på Diggiloo med Lasse H!
När Lasse sjöng passade jag på att roa mig med att spana in publiken, alltid lika roligt måste jag medge. Det hör nog till en av mina mest underhållande hobbies. Jag hittade t.ex. en vilsen kille som trodde han var på rockfestival och körde fullt ös medvetslös så att säga. Flaxade som en galning och körde konstant headbang varvat med diverse hårdrockstecken under återhämtningsperioderna. Det roliga var, för er som inte är lite pensionär och åker på Diggiloo och såna här roligheter, är att Diggiloo liksom inte är en rockfestival. Det är liksom lite mer surjazz alt. apjazz som är huvudtemat i detta arrangemang. Men jag tyckte det var helmysigt, livemusik är alltid bra och picnic och utflykt med familjen är något bland det mysigaste jag vet, javisst det bor en liten pensionärstant i mig också!
Sen har vi ju icke att glömmas, det underbara gänget vi hade bakom oss, en glad skara utvecklingsstörda som var på roligheter. De gjorde min kväll kan jag säga! Ärligt och spontant ska det vara och släpp alla hämningar för 17! Känner du för att tralla med i Lasse Holms lite mer pinsamma version av Berghagens kväll i juni så ge dig hän! LALALALALALALA hördes en klar och vacker mansröst under Lasses paradnummer och det var tur att Lasse blivit gammal och inte hör så bra för annars hade han kommit av sig fullständigt. Det hade kanske blivit helt misslyckat och Lasse skulle stått där och glömt ta av sig sin kavaj eller sparka av sig en sko! Sen tycker jag det är härligt att lite spontant kunna säga näe, men snälla... eller NEJ, INTE MARCOOLIO! när man känner för det också!
Ja, gud som jag surrar känner jag nu. Summan av detta faktiskt helt onödiga försnack är att jag faktiskt bara vill säga grattis till en fin tjej som jag gillar allra mest. Faktiskt den finaste jag vet, då inkluderar vi både in och utsidan alltså! Sug på den ni! Stina, jag är så glad att jag har dig, du betyder allt för mig och det har du alltid gjort! (Räkna bort de första nio månaderna av mitt liv när du faktiskt inte ens fanns om vi ska vara helt ärliga...) Men vi sitter liksom ihop du och jag, vi delar ju på en hjärna som du vet och jag klarar mig inte utan dig. Jag kommer alltid finnas här för dig halvan, vad som än händer, eller fötter. (Med andra ord, mig slipper du inte i första taget!) Du är det bästa jag har och jag älskar dig vet du, grattis på födelsedagen!
Busbilen
Jag måste bara få dela med mig av hur en helt vanlig kväll kan te sig när jag och min mor är ute på äventyr, inga konstigheter.
Det här hände i onsdags när tanten godhjärtad som hon är hade hämtat mig i Stråtjära, hon hade t.o.m. gjort sig till och tagit med en bulle som vi festade loss på!
Eftersom vi skulle jobba på torsdagsmorgonen, lite smått tidigt för att ta en moppetur tyckte väl lata sommarsegot (alltså jag), drog vi oss mot staden redan denna kväll. Mamsen hade lite taskigt med mat i kylskåpet och dessutom hade vi båda lite presentpanik eftersom kusin Stina skulle fylla år och allt. Därför bestämde vi oss för att ta en svängom inne på Söderhamns stolthet, köpcenternas köpcenter, pensionärernas hemvist och bingolotternas palats. Jag talar såklart om E-center.
Det var när vi kom ut igen som vi lite lätt brydda började klia oss i huvudet en smula, bilen stog nämligen inte på mammas alltidsammaparkeringannarsblirdetförvirring-plats. Bilar ska stå där man lämnar dom. Men, när vi lekt lite kurragömma en stund (alt. fågel,fisk eller mittemellan) så hittade vi tillsist på jollvon. Busbilen då, på andra sidan parkeringen gömde han sig den lilla rackarn!
Saker att tänka på tills körkortet:
- Dra alltid i handbromsen även om du tycker att underlaget är helt plant
- Lita aldrig på en busig röd gammal jollvo
Kusinbesök
Under några allt för få, men ack så trevliga dagar har jag nu haft besök av min kusin Johan. Det var för underbart skönt att äntligen få ses, vi flabbar och babblar konstant från att vi vaknar tills att vi somnar. Fnissar och larvar oss åt ingenting, det har vi alltid gjort. I alla fall så länge jag kan minnas! Jag tror det kan bero på att vi är för lika helt enkelt. Alt. lika dum i huvudet. En liten mild störning sådär, men frukta ej och räds icke kära medborgare, jag tror det är ofarligt!
Eller förresten, jag vet inte riktigt. Döm själva...
Kvällens projekt
Arbetsträning
Min arbetsdag är tre timmar lång, men jag och morsan ska köra hårt som satan. Det ska bli riktigt roligt! Åh, herregud vilken nörd jag är! Nu ska jag gå och göra mig en klick morgongröt, på återseende!
God morgon!
I förrgår drog jag hem Stina, Lisa och Madde och visade mina skills på grillen. Jag känner mig liksom karlig och macho när jag får stå med en grillgaffel i näven och möblera om lite köttstycken. Härligheter. Stina den sopan hade gjort en liten miss i planeringen och kom med två sketna varmkorvar till grillpartyt. Tur att jag var godhjärtad nog att dela med mig av tillbehören, annars hade det kunnat bli lite lätt trist.
Efter vi hade ätit upp kände myggorna för att äta upp oss, det kände inte vi för, därför gick vi in och åt rabarberpaj som Stina hade skapat. Vad ska man säga? Hon är sin kusin upp i dagen den jäntan! När klockan slagit ett och herrskapet skulle dra sig hemöver kläcker Stina ur sig att hon ska upp och jobba klockan 9 nästa morgon. Ja som sagt, ingen tvekan om att vi är kusiner - eller halvor.
Igårkväll var det grillning och baluns hemma hos Stina. hon och Ellen hade gemensamt födelsedagskalas och de två bönorna hade tillsammans komponerat ihop en helt himmelsk måltid! Tur att jag har så begåvade väninnor som gillar att gödas! Hellyckad kväll och järngänget slog på stort med bubbelskål och allt som avslut (dock alkoholfri sådan, du kan vara lugn mamma!)
Skål för oss!
En prikär situation
Jag är rätt tjenis med grannarna som är hemma över sommaren och de har så precis ansat häcken ganska så rejält. Nu ser man igenom och vädret är ju fint så alla är ute. DÅ, hör jag förargligt knäpp och plaff så ligger min bikiniöverdel i jordgubbslandet! Nedrans så genant, såg någon? Jag måste sett ut som en dåre. Fy vad jag känner mig besviken, generad och bortgjord. Jävla perversa nät, jag trodde vi var kompisar?!
Världens bästa
Idag är det en STOR dag, min älskade föralltid och förevigt underbara bästbästa kumpan och vapendragare Ellen A. fyller idag på självaste fourth of July 17! Jag och min andra hälft åkte därför på tårtkalas! Jag vet ingen som bakar och lagar mat så bra som Ellen gör, allt var hembakt och efter två tårtor och ett helt kakfat toppat med 4 koppar kaffe rullade jag hemåt, proppmätt och lycklig efter en eftermiddag med mina två skönaste bönor!
Hot.
Men vilket väääder, säger jag och citerar min underbara mormor! Tropisk natt har de visst lovat på vädret, det tvivlar jag inte en sekund på. Just nu står vår mätare på 25 i skuggan och klockan är 22.00. Mysigt med loftsäng såhär års, jo jätte. Uppe under taket i mitt rum på övervåningen kommer det inte bara vara en tropisk natt, jävla joll, jag har tropiskt klimat med typ 50+, känn på den tv4! Jag röstar stenhårt på kvällsdopp i sjön ikväll, alt. ligga i blöt över natten, vi får se.
Helt omöjligt
Det är bannemej helt otroligt! Nu jävlas det igen. Fick ryck och bestämde mig för att baka kakor här för en stund sen. Det är ju tråkigt att baka kakor om man redan från starten vet hur det kommer att smaka tycker jag. Det är dessutom fegt. Därför rotade jag fram ett nytt recept. Det visade sig inte vara en bra idé. Sen kommer vi till nästa dumgrej: jag har gravt allvarliga problem med att hålla mig till recept, man skulle nästan kunna säga att det är helt omöjligt faktiskt. Jag bara måste få köra lite freestyle, tror det kan vara någon egogrej om att jag tror att jag är grymmare än vad jag egentligen är för rätt som det är (oftast) går det åt fanders och mina små skapelser smakar äckel.
Idag var en sådan dag, äckelkakor. Dessutom var dom jävliga att göra för skiten höll ju inte ihop. Att lyckas krama en smulhög till en kaka var en bedrift som tog mig flera minuter. Tjugotvå små misslyckade ting var vad jag lyckades åstadkomma under den här kvällen. Dessutom hann jag även skära mig i tummen (pappa gav ifrån sig en så klar hög ton att jag nog har svårigheter att återge den) + bränna mig på tekoppen. Inte fyskam!
Nej men vad i...!
Så, nu blev jag plötsligen, som min kära fars kusin skulle sagt, väldigt inspirerad här! Jag vill också kände jag liksom. Så nu, i detta nu faktiskt upptäckte jag att jag och Ernst är kusligt lika, vi måste vara släkt på något vis, alternativt har jag blivit hjärntvättad av en timmes Ernst-non-stop. Jag upptäcker nu att det jag sysselsatt mig med sen programmet tog slut är att måla min tidsskriftsamlare i en glad vit kulör, ser också nu att mina naglar även dom: vita (!) F u c k n o !
Jag ska bannemej starta ett eget program, Sommar med Jennie! Eller varför inte Sommar med Jernst?
Harmoni fullkornsruta!
Nej vet ni vad, nu måste jag nästan börja ladda upp med lite egenplockat te och barfota mys så jag kommer i mitt rätta Ernstmode!
Hellöu
Men mors, i'm back så att säga. Ett beskrivande ord: Skönt. Mer detaljerade inlägg spar vi på till en annan gång. Nu: Hej sängen!
