Lördagsmyyys
So long
Uppdatering
- Och det första paret som dansar vidare är: saken och malin
Fredagsmyyys
Lite övrig dramatik
Bildramatiken
Äventyr kan man även kalla fredagens lilla expedition då mamma och jag fick promenera de tre kilometrarna till vår fina stad. Kanske en något förskönad version det där. Verklighetens läge var likamed snöstorm, snorkallt, snorigt, blött, kallt, snö, ännumera snö, ännumera snor, delvis oskottat och almännt jävligt. Visst låter det mysigt?
Bilar ska fungera, speciellt på vintern. Nu ger du dig volvon!
Konsten att se saker från den ljusa sidan
Mammas bil är en skrothög. Ikväll hade vindrorkartutorna frusit. alt. rutan frusit, vad vet jag. Själva poängen är i alla fall att fenomenet gav uppskov till ett visst skrapande vid användning av dessa. Att stänga av var inte ett alternativ p.g.a. snövädret. Till en början kan det uppfattas lätt irriterande att varje vevtag resulterar i skrapljud gånger två, men låt dig inte luras, detta är enbart en tolkningsfråga! Det kan lika gärna vara Micke J's gamla hit They Don't Care About Us han stampar takten till! Då ska man inte vara sämre själv, klart man sjunger med!
Läget
Fysikprov imorgon, svenskaprov på torsdag, spanska till torsdag, spanska till onsdag, spanska till onsdag OCH torsdag. Hur ska det gå, hur ska det gå? Det är frågan. Å andra sidan har jag hört att man ska leva i nuet. Semeldag idag. Semlor är gott.
Skridskodramatiken
På morgondagens schema står skridskoåkning. Kul, jag gillar utmaningar. Mindre kul är dock att min aldrig svikande tur lyser med sin frånvaro. Likaså mitt minne. Och till mitt stora förtret även mina skridskor. Det var inte bra. Alldeles inte med tanke på att idrottslärarinnan gnatat om skridskor sen flera veckor tillbaka. Kände mig lustigt nog lite som nalle-har-ett-stort-blått-hus-Nalle när jag rotade omkring i förrådet och kände paniken stegra. Var å var å var är skridskon? Jag använde livlinan ring en vän. Har Hasse Aros nummer, synd att vi inte är vänner. Inte heller jag och GW. Ännu mer synd. Kjelle är min vän. Kjelle är min hjälte. Jag kommer se ut som stora L imorgon i Kjelles 42'or.
Schlagertankar
Glädje är tillståndet jag befinner mig i. Anledningen till detta beror till stor del på de tre sköna bönorna som gästade mitt hus under gårdagen, men till viss del måste jag även pinsamt nog medge att kvällens mello-dos påverkade. Schlagerfestivalen måste vara det bästa som hänt.
Underhållningsvärdet var högt. Vi gick ut stenhårt med schlagersnacks enl. bibeln (se tidigare inlägg) och hävde på surroundljudet på högsta volym. Tur att man bor i hus. Tur att man inte har grannar. Tur att man bor i skogen. Sen förde vi statistik över klädval, framförande och låt. (Jag och Ellen ville införa snygghetsbonus och schlagerfeeling också, men där började det väl kanske spåra ur lite så vi skippade det).
Kort sagt, jag gillar bönor och mello.
Schlagerafton i all enkelhet
Som den lilla schlagernörd jag faktiskt är har jag bjudit hem två av mina käraste väninnor på en liten schlagerafton. Schlagernörd nummer två har med sig schlagerbibel och enligt den var visst det ultimata snackset grönsaker, chips och dipp så självklart ska vi ha det. Ingen tvekan om saken, här ska bannemej dippas! Schlagerbibelns ord är lag. punkt.
Men hej
För övrigt hade vi nationellt prov i matte C idag, jag hatar nationellt prov i matte C. (Hata är ett starkt ord, jag vet, men det är just därför det passar så bra in i detta sammanhang). Fyra timmar gnuggning av geniknölarna gjorde mig klart grinig. Alldeles med tanke på att det inte gick speciellt lysande. Paniken steg och svetten lackade, visst låter det mysigt? Jag överdriver kanske lite, men det blir ju lite mer läsvärde på det viset. Vad gör man inte liksom?
Hupp, nu måste jag lägga av med plickandet, Willys vickande dansstjärt hänger på mina tummar. (Hm, det där lät inte alls lika fel i mitt huvud)