skrivenavjennie

Nu är det fredag och det börjar kännas, mitt ben säger ett bestämt nej till skidåkningen. Åker jag på platten gör det förbannat ont i gångjärnen, det liksom bränner och strålar ner i knät för jag har en sådan otrolig träningsvärk. Åker jag i uppförsbackar får jag kramp i stjärten. Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen, i helvete heller. Man blir ju halvt invalidiserad. Jag kommer tvingas åka permobil när jag kommer tillbaka till skolan. Jag menar, om det gör såhär ont nu, hur kommer det då kännas imorgon? Jag fruktar morgondagen kära läsare.

En liten rolig/pinsam incident hände idag när Stina och jag skulle åka till Hamrafjället och handla. Jag körde in i en snödriva med Hasse och Bettans bil... Sablar, Stina som är nybliven bloggare for ur bilen som om det gällde livet och plåtade innan jag ens hunnit säga ifrån. Jajemän, jag är sannerligen ett klantarsel av rang!