Gunde Svan och jag

Nu har jag invigt årets skidkarriär här, d.v.s. jag har en obeskrivlig träningsvärk i mitt ass. Stina och jag tog strömspåret, en inte alls speciellt ansträngande tur i vanliga fall. Men efter julgröten och veckor av soffpotatisande, kändes det konstigt nog inte alls lika lätt som det brukar. Ett svettigt helvete med snålblåst och snö under skidorna som sabbade glidet var vad det var. Men vad gör det när man har världens bästa sällskap och man är i fjällen? Inget alls faktiskt, dessutom festade vi till det med en våffellunch (med hjortronsylt) och invigde stugans nya våffeljärn. Kanonis!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0