Dutti

Nu har jag tagit mig i kragen, varit duktig och gjort något obehagligt. Jag har fått det ur världen, äntligen! Jag har skrivit klart rapporten/utvärderingen som skulle ligga till grund för vare sig stipendiepengarna som tog mig till Zürich var ett klokt och välplacerat val av Per Ahlquist eller om jag bara lajade bort dom. Man måste alltså skriva den förbannade rapporten i största seriösa mån. Aj du. Jag hoppas Per Ahlquist har humor, annars ligger jag rajsigt till.

Eller vad säger man om mina avrundande sista ord:

Jag säger tusen tack och hoppas att erfarenheterna jag skaffade mig och den personliga resa jag gjort i och med det här äventyret är till belåtenhet för herr Ahlquist!


Hm, kanske inte min mest klockrena formulering där. Det liksom lyser lillgamling och fejkad ordentlighet om den. Hoppas Per Ahlquist är lättlurad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0