Morsning korsning

Jag känner ju att jag måste upprätthålla min tantiga sida när jag har varit på kärringafton. En väldigt lyckad sådan måste jag erkänna. Jag och mina två tantor laddade upp stämningen med julmusik. Riktigt skitdålig sådan får jag säga, men vad gör man inte för att sina två närmsta jultantor ska bli glad? Sen komponerade vi ihop en trevlig liten improvisationsförrätt. Chévrè, avocadoröra och honung, denna härliga blandning på en rostad varm smörgås! Inte skitdumt alls, dock lite synd att rostmackan fick en touch av fisk (?!) Misstänker att tant nummer 1's föräldrar lagat fiskpinnar i pannan för en inte allt för lång tid sen. (Stekpannan alltså, det är svårt att göra fiskpinnar med pannan...) Men jag gillar fisk, så det gjorde inte så mycket. Mums, mina två tantor vinade och sen gjorde vi en pizza med mozarella och kantarell.

Tja, för övrigt så  pysslade vi väl med det som kärringar gör som bäst: snackade skit och åt pepparkakor med mögelost + körde ett trendriktigt kafferep. Nu har det oturligt nog uppstått ett litet problem. All den här maten jag har klämt i mig börjar liksom kännas. Jag känner mig inte riktigt bekväm. Detta är en typisk prikär situation. Magen liksom känns som den behöver större plats än jag kan erbjuda den. Det känns som den skulle vilja explodera eller flyga iväg eller nåt. Det vill inte jag. Prikärt mina vänner, oerhört prikärt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0