skrivenavjennie

För det första skulle jag vilja säga att det här med facebook går mig på nerverna. Jag är totalt oförmögen att hantera skiten och dessutom har jag gått och blivit spelberoende. Jag talar såklart om det fördömda robot unicorn attack. Min vän ellen antog min utmaning om att jag kunde kicka hennes ass, mycket klok flicka det där. Jag är nämligen helt fucking useless som min andre arge vän gordon ramsay skulle uttryckt det.

Det som dessvärre inte var speciellt klokt gjort av min vän, var att bestämma ett straff (vilket jag min dumme fan gick med på) om hon inte klarade få över ca 80 000 poäng. (En TOTAL omöjlighet kan jag tillägga)

Straffet som startade som att borsta tänderna och dricka apelsinjuice har nu, mina kära vänner, uppgraderats gånger en miljon och är smärtsammare än döden själv. Vi ska springa en milsrunda. Eller nej, ursäkta. En dödsrunda ska det vara.

Som min vän formulerade beskrivningen av rundan skulle man kunna säga att den först kommer vara så torterande att man kommer tro att man ska dö, fast man kommer inte dö för att dö är skönare än att springa klart rundan. 

Ja.