Valborg
Valborg var det också ja. I fredags, då passade vi på att fira Johanna och Erik som gått och blivit stor! Tänka sig, snart är det bara jag kvar på ynka 17 känns det som! Firandet skedde at Johannas place i de norraliska skogarna bland kossor och andra trevligheter. Jag kände mig hemma så fort jag klev ur bilen och en pust av koskit nådde min näsa.
Resan dit var en charmant färd i mammas jollvo under stabil vägledning av Kjelle som hade full koll på kordinaterna. Min mor hade dessvärre inte fullt lika bra koll på pedalerna och jag tackar för första gången mina kortväxta viola-gener som sparade mig både det ena och det andra. Jag tror de långa grabbarna (= alla andra utom min mor och jag) fick några potentiella bulor i huvet under resans gång.
Inte något att lita på vägarna där borta i Norrala inte. Trevlig kväll med trevligt folk blev det tillslut och efter lite luddig vägledning från min sida kom jag hem med Bettan och Stina på kvällningen också, hem till mitt kära Skog! Helgen var räddad!
