skrivenavjennie

Bakandet fortsätter, jag blir lite lätt manisk. Äter bröd (läs: lever på bröd) vid minsta hungerkänsla för att få slut på det så jag kan baka nytt. Dukar fram det till både fikatider och mattider för åtgångens skull. Kanske ska gå och peta i grannen den lilla lilla kanten som är kvar...? Som sagt, lite manisk blir jag. Men åter till ätandet; det sker med förtjusning från min sida och så även från min mors och min mormors. Vi är nämligen tre generationer i vårt lilla hus för tillfället. Tur att vi är småväxta (småvuxna?) i vår familj. Jag finner det ytterst trivsamt att ha generation tre på besök, dessutom passande att vi är fler (det betyder snabbare åtgång. He he.)

Baka är det nya coola, det nya svarta såattsäga. Försökte mig på ett muffinsrecept tisdagkvällen till ära, kunde dock som vanligt inte hålla mig till det riktigt. Dels för att vi till mitt stora förtret inte hade hälften av ingredienserna hemma och dels också för att jag som sagt gillar spänning. Dagens resultat blev inte direkt som jag tänkt mig, dom smakade gröt. Mormors reaktion var ändå härlig. Hon försökte uppmuntra mig med att det var tur att jag inte tävlade med dom i halv åtta. Det hade hon ju rätt i tanten. Det hade ju varit fint:

Efterrätt
Torra grötbollar med ogenomgräddad blöt havregrynsklebb och stekt gröttopping serverat i ett oseparerbart bullpapper