skrivenavjennie

Jag har hela min uppväxt känt mig lite som Pippi Långstrump eftersom mina kära föräldrar inte bara nöjde sig med ett namn på mig, utan TRE! Jennie, Viola, Carolina. Pippi, Eulalia, Krysmynta, Rullgardina. Känner ni av parallellen där? Imorse blev det nästan kusligt, mitt under självaste frukosten hör jag pappa gorma: "Jennie vi har en häst i trädgården!" Varpå jag flyger ut iförd endast sovsärken (pappas tröja med den underbara texten "friskis och svettis, nä fyy faan, bakis och skakis") med en brödbit i näven och utan att tänka mig för börjar prata med hästen "Kom då lilla gubben så ska du få en brödbit, ja så ja, kom du, ooj vilken fin häst du var då, jamen kom du så ska du få smaka..."

Hm, hästen som läskigt nog var vit med svarta fläckar var en trevlig typ och vi hade en fin pratstund där han och jag, även fast det kanske mer liknade en monolog där jag mest förde konversationen och han mest intresserade sig för mina röda tånaglar. Dom var helt klart smaskiga!

Hästen var grannens i alla fall och fick gå hem igen, men jag hoppas han kommer och hälsar på oss fler gånger. Klart att lilla gubben vill vara med pippi.