Vi leker skeppsbrott

Ja, eftersom jag inte hade tillgång till dator ute till havs kör jag en snabb rapport av vistelsen i stugan. Det började bra, efter halva vägen börjar vi alla undra varför Johan väljer att sänka farten och hålla lustempo mitt på stora blå? Just det, soppatorsk. Båten alltså, fast vi andra var också rätt hungriga. Med alleman ombord förutom Classe som satt hemma i stugan och hade det bra fick vi ringa en vän och räddaren blev grannen Anders. Han räddade oss för femtioelfte gången så det hela var en aning pinsamt. Tur att vi hade en paddel, otur att vi inte hade två. Tur att vi hade en stark och envis Micke och framförallt tur att vi har hållit oss väl med grannen Anders.

Vilken pärs, skulle många kanske tycka. Nej nej, sånt här händer oss hela tiden. Men lugn bara lugn, det löser sig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0