skrivenavjennie

Nuså har jag älgat runt och småpackat hela dagen. Helbra. Jag är inte direkt effektiv när jag sätter igång och packar om jag säger så. Verkligen inte. Jag är faktiskt väldigt oeffektiv, eller heter det ineffektiv? Dessutom drabbas jag allt för ofta av små minihjärnsläppar/blackouts där jag liksom svävar iväg och börjar tänka på något helt annat medans min kropp liksom får stå i vänteläge tills jag återkommer. Detta gör att packningen har en förmåga att dra ut på tiden om jag ska fatta mig kort. Jag har konstaterat att jag jobbar som bäst under press och stress, då finns det liksom inte så mycket att fundera på.

Men nu tror jag väl iaf att jag har fått med mig allt jag äger i världens minsta väska. Toppen! Jag är förundrad över hur jag lyckades själv faktiskt. Två par skor, alla kläder, hela neccessären, alla laddare och diverse elgrunkor, tegelstensboken och såklart ett nytt grötpaket, en påse nötter och en ny fin kanelburk i en väska på en halv kubikmeter ungefär!

Kalla mig gärna konsig/enspårig/idiotisk eller varför inte välja något alternativt själv? Jag ska ha min gröt, så är det bara och ingen grek kan stoppa mig!

Jag citerar sockerfarbrorn Gustav Svenssons visdomsord för att klargöra det hela ytterligare för den lite korkade: Är magen glad så är människan glad.