skrivenavjennie

Dagens svenska lektion var något värt att reflektera över känner jag, därför tänker jag också så göra. Vi samlades i parken och solen sken på oss blekfisande ungdomar. Vi jobbar just nu med romantikens tidsepok och det är faktiskt rätt roligt, i alla fall om man har vår hippa lärare som lirar COD och jeopardy med oss teknistungdomar. Nåväl, dagens uppgift var ett simpelt uppgiftspapper, men det var inte det som var det roliga, nej nej, vi skulle nämligen haffa folk på stan och intervjua förutbestämda frågor. Vi haffade Rinne, en man i sina bästa år som satt på biblioteket och läste i godan ro. Rinne lät inte överförtjust när vi frågade om han kunde svara på några frågor, men kände väl att han inte hade mycket till val.

Rinne var en allatiders man, han avslöjade bara sitt efternamn behöver jag säga mer? Av vår lilla pratstund fick vi reda på att han finner levande ljus romantiska och så föredrar han skogspromenader framför tvn. Rinne fick ett litet minus för att han brusade upp så när Johanna stavade Rinne med litet r. "Herregud, är inte det det första man lär sig i skolan!?" muttrade han ilsket och Johanna den stackars klumpfingrade flickan kladdade skräckslaget det lilla r:et till ett stort och fint R. Då blev Rinne nöjd. Jag tänker lägga till Rinne i min sockerfarbrorslista!