skrivenavjennie

Nu sitter vi här igen, kaffekoppen och jag. Har precis klämt i mig en fantastiskt stor portion med köttbullar, potatis, ärtor, brunsås och diverse andra tillhörigheter. Hann precis hem en vända och käka för om exakt 7 minuter måste jag trippa bort till resecentrum där mina kära klasskamrater väntar. Studiebesök av Gävle högskola står nämligen på tapeten!

Avlägger en senare rapport när jag samlat lite erfarenheter och bildat mig en uppfattning av det hela så att säga. Jag ska erkänna att jag i nuläget faktiskt inte har en blekaste aning om vad vi ska göra men klart man hänger på! Fega ur är inte ett uttryck i min ordbok, o nej.
Spännande kära vänner, spännande.

Jag har tusen andra saker jag egentligen borde göra. Läsa dom där sidorna vi fick i läxa till engelska nationella istället för lektionen idag t.ex. eller också kunde jag ju fortsätta plugga till matteprovet som for the record är helt obegripbart. Kanske är just det som gör att jag borde plugga kan man tycka, men här sitter visst jag med temuggen i högsta hugg.

Fick en otrevlig överraskning alldeles just! Min vän Malin hade lagt upp några mycket ofördelaktiga bilder som fick en otrevlig känsla i magregionen att uppstå. Varningstriangel borde definitivt förvarna känsliga personer innan fotografier likt dessa kommer till allmän beskådan. Bilderna föreställde nämligen mig.

Imorse när jag vaknade trodde jag att jag var med i kellogsreklamen, yrvaken med håret på ända och Kalle A. tröttlooken i fejset sträckte jag mig för att kika om det var lovligt att sova vidare - alltså vad klockan var - varpå jag, otur som jag har, kör högern rakt in i vattenglaset som välter över telefonjäveln! Är inte det ett praktexempel på lagen om alltings jävlighet? Ondskefulla vattenglas som saboterar min efterlängtade sovmorgon. Istället fick jag börja lördagen med  att springa upp ur sängen i vild panik och göra första hjälpen på stackars blöta kvalitetsnokian(?) host host... som bara varit in på lagning 2 ggr inom loppet av det sketna halvår som jag ägt den...?

Ja som om inte det vore nog, vattnet som spillde ner telefonen i denna arla morgonstund spilldes inte bara på telefonen utan tyckte tydligen att det var lika bra att spilla till ordentligt och ställde till med storspill som plaskade ner hela golvet och även lite av mina nyvakna stackars fötter, tapet och även min bok. Detta var en, i min smak, mycket dålig start på dagen. Inte att rekommenderas. Som sagt, jag har en läskig känsla av att ett sånt här scenario platsar i en kellogsreklam för jävulsskap p.g.a. dåliga frukostvanor. Vad försöker vattenglaset säga mig? Borde jag sluta med min favvogröt och börja med special K? 

Tillägnat till er som funderar på att joina min gubbsamlarklubb!

Här följer alltså listan över mina nuvarande nominerade sockerfarbröder:
observera att listan är under ständig uppdatering!

• Peter Bamford (originalsockerfarbrorn)
• Göran Andersson
• Gordon Ramsay
• Kalle Moraeus a.k.a. Potatoman
• Bygglovs Willy
• Nabil Al Fakir
• Helge Skoog
• Rinne
  
  
  
  

Dagens svenska lektion var något värt att reflektera över känner jag, därför tänker jag också så göra. Vi samlades i parken och solen sken på oss blekfisande ungdomar. Vi jobbar just nu med romantikens tidsepok och det är faktiskt rätt roligt, i alla fall om man har vår hippa lärare som lirar COD och jeopardy med oss teknistungdomar. Nåväl, dagens uppgift var ett simpelt uppgiftspapper, men det var inte det som var det roliga, nej nej, vi skulle nämligen haffa folk på stan och intervjua förutbestämda frågor. Vi haffade Rinne, en man i sina bästa år som satt på biblioteket och läste i godan ro. Rinne lät inte överförtjust när vi frågade om han kunde svara på några frågor, men kände väl att han inte hade mycket till val.

Rinne var en allatiders man, han avslöjade bara sitt efternamn behöver jag säga mer? Av vår lilla pratstund fick vi reda på att han finner levande ljus romantiska och så föredrar han skogspromenader framför tvn. Rinne fick ett litet minus för att han brusade upp så när Johanna stavade Rinne med litet r. "Herregud, är inte det det första man lär sig i skolan!?" muttrade han ilsket och Johanna den stackars klumpfingrade flickan kladdade skräckslaget det lilla r:et till ett stort och fint R. Då blev Rinne nöjd. Jag tänker lägga till Rinne i min sockerfarbrorslista!

Jag kommer bokstavligen rulla fram av all god påskmat snart! Precis som det ska vara alltså! De senaste dagarna har jag bara ätit och umgåtts med släktbandet all min vakna tid. Mysigt! Idag har jag spöat mormor i kortspel och klippt håret, solat näsan och nu har Lovisa precis förgyllt min kväll med kaffedrickande och prat, prat, prat! Imorgon står tandläkarbesök och shoppingdag i Gävle med Stina och Ellen på programmet. Kommer bli grymt, lovet är grymt, men framförallt, jag är grym. (och helseriös)

över och ut!

Har man inte världens bästa pappa? Idag när jag kom hem för påsklov hade han inte bara pysslat ihop ett, utan två påskägg den gamla rackarn. Då blev jag gla' i hjärtat! Så nu ska jag bara go nuts här hemma, jag är nämligen barnsligt förtjust i nötter liksom min far. Du är vad du äter, eller hur var det?


GLAD PÅSK!

Jag är nöjd, jag är en nöjd tjej. En nöjd machotjej. Jag har svetsat hela dagen, på min egendesignade spaljé. Jag är en nöjd macho-teknist-tjej. En skrytig nöjd macho-teknist-tjej, som idag har haft svetsardebut! Debuten var kall, för utan konstant rörelse var dagens väder aningens chilly (chilly said willy, the pinguin!) Men, jag är ju som sagt en macho tjej. Tror jag ska döpa om mig till stonkjennie och bli bilmekaniker. Dricker redan kaffe som en hel karlakarl så jag är ju en bra bit påväg. Måste börja snusa också. Eller inte, vi får se.

Lugnt det, hörs, hej!

Bakandet fortsätter, jag blir lite lätt manisk. Äter bröd (läs: lever på bröd) vid minsta hungerkänsla för att få slut på det så jag kan baka nytt. Dukar fram det till både fikatider och mattider för åtgångens skull. Kanske ska gå och peta i grannen den lilla lilla kanten som är kvar...? Som sagt, lite manisk blir jag. Men åter till ätandet; det sker med förtjusning från min sida och så även från min mors och min mormors. Vi är nämligen tre generationer i vårt lilla hus för tillfället. Tur att vi är småväxta (småvuxna?) i vår familj. Jag finner det ytterst trivsamt att ha generation tre på besök, dessutom passande att vi är fler (det betyder snabbare åtgång. He he.)

Baka är det nya coola, det nya svarta såattsäga. Försökte mig på ett muffinsrecept tisdagkvällen till ära, kunde dock som vanligt inte hålla mig till det riktigt. Dels för att vi till mitt stora förtret inte hade hälften av ingredienserna hemma och dels också för att jag som sagt gillar spänning. Dagens resultat blev inte direkt som jag tänkt mig, dom smakade gröt. Mormors reaktion var ändå härlig. Hon försökte uppmuntra mig med att det var tur att jag inte tävlade med dom i halv åtta. Det hade hon ju rätt i tanten. Det hade ju varit fint:

Efterrätt
Torra grötbollar med ogenomgräddad blöt havregrynsklebb och stekt gröttopping serverat i ett oseparerbart bullpapper

Ja, vi mäter tid så vi bagare.

Och så var det ju dags för ett utlåtande. Min ivrigt förväntansfulla oro övergick till osäker panik för att till sist avsluta i upphetsad överlägsen stolthet; jag lyckades med min skapelse. Kommer somna med ett leende på läpparna inatt.